Södra Möckleby kyrka

Södra Möckleby kyrka

Kyrkan och kyrkogården har en central placering i Södra Möckleby kyrkby.

Landsvägen mot Ottenby i söder och Färjestaden i norr passerar väster om kyrkan. Längs med landsvägen ligger några affärslokaler med bl a mataffär.

Väster om kyrkogården finns ”Kyrkoparken” som anlades 1957 efter ritning av Kalmar läns södra Hushållningssällskap. Området ingick tidigare i skolans område och kallades då Skolplan.

Den första skolbyggnaden, som uppfördes 1850, ligger ännu kvar sydväst om kyrkan. Huset är kraftigt ombyggt bl a i samband med att det togs i bruk som kommunalhus då Södra Möckleby blev centralort i Ottenby kommun. Byggnaden inrymmer numera bibliotek och öppen förskola. På Skolplan fanns tidigare ett par ytterligare skolbyggnader vilka revs 1965.

Norr om kyrkogården finns sedan 1989 församlingshem och sedan 1991 även pastorsexpedition. Kring kyrkogården i öster och söder ligger villatomter med enfamiljshus av olika ålder. Prästgården låg tidigare i Gårdstorp norr om Södra Möckleby kyrkby men såldes då en ny prästgård uppfördes i kyrkbyn på 1960-talet. Inte heller denna är längre i församlingens ägo. Från 1938 och ett antal år framåt tillhörde Södra Möckleby Kastlösa pastorat, som även omfattade Smedby församling. Numera är Södra Möckleby centrum i Sydölands pastorat och ingår i Södra Ölands kyrkliga samfällighet.

Södra Möckleby har sedan 1800-talet påverkats mycket av olika industriverksamheter med alunbruk, kalkbränning och cementfabrik som de mest framträdande exemplen. Det goda hamnläget, Degerham, och lämpliga råvaruförekomster gjorde orten idealisk.

Ölands Alunbruk eller Södra Bruket gav upphov till ett helt brukssamhälle med fabriksanläggning, arbetarbostäder, herrgård och jordbruksrörelse. Som exempel kan nämnas att Alunbruket år 1822 hade 322 anställda, varav 116 barn. Ölands Cement AB skapades 1886 och hade 1920 omkring 350 anställda.

Bruken hade uppgångar och nedgångar i olika perioder. Mellan åren 1867 och 1926 utvandrade omkring 400 sockenbor till Amerika. Det var en stor procentandel av socknens befolkning och de flesta var unga som hade svårt att hitta försörjningsmöjligheter hemmavid. De olika bruken i Degerhamn har starkt präglat ortens och socknens historia.

Kyrkan
Under medeltiden, kanske så tidigt som på 1100-talet, uppfördes en kyrka i Södra Möckleby. De första kända avbildningarna visar en kyrka med ett kraftigt torn med tälttak, rektangulärt långhus med sadeltak samt ett något lägre kor med halvrund absid.

Efter långdragna diskussioner under 1800-talet revs allt utom tornet och år 1851 stod en ny kyrka klar. Ritningarna upprättades av Johan Fredrik Åbom och byggmästare var Peter Isberg. Kyrkan blev nu en tidstypisk nyklassicistisk kyrka med ett ljust och luftigt kyrkorum.

Kyrkan har genomgått större invändiga renoveringar 1909 och 1951. Vid 1951 års arbeten igensattes korfönstren. År 1982 gjordes en rekonstruktion av den altaruppsats som funnits i kyrkan på 1700-talet med återanvändande av äldre delar samt kompletteringar med nya.

Exteriört har kyrkan restaurerats flera gånger. Största förändringen är igensättningen av korfönstren samt inklädningen av lanterninen med plåt.

Minneslund
Minneslunden är belägen i den östra delen av kvarter 3. Platsen är liten och omgärdas av cypresshäck. En kalkstenshäll med ordet ”MINNESLUND” markerar platsen tillsammans med en planteringsyta med buskar och perenner. Här finns också en soffa samt ställning för blommor.

Byggnader
Bårhuset har fasader som är spritputsade och avfärgade i vitt. Taket är belagt med tvåkupigt tegel, dörr och vindskivor är brunmålade. Fönster finns mot väster, tre stycken smala vid sidan av varandra. Vädringslucka finns mot öster och ingång i söder. Ovan dörrpartiet finns en slätputsad markering i fasaden, som om där tidigare funnits en öppning.

Övrigt
De gamla kalkstensvårdarna i museiuppställningen är slitna och beväxta med mossor och lavar. Inskriptionerna är därför svårlästa. Vid rätt ljus framträder dock ännu texterna.

På senare år har man försökt att skapa nya ytor för urngravar på olika delar av kyrkogården. I kvarter 1-4 har enstaka rader med urngravar inplanerats på gravkartan. Inte så många av dessa platser har ännu tagits i bruk.