de öländska kvarnarnas historia 

Ölands kvarnar är inte bara symboler för ön utan också viktiga minnen från tiden då kvarnarna var centrala för att mala spannmål till mjöl för lokalbefolkningen. Från de gamla träkonstruktionerna till de mer moderna stenbyggnaderna speglar varje kvarn en särskild period i öns agrara liv. Dessa kulturhistoriska monument står idag som tysta vittnen till förfluten tid och lockar både turister och historieentusiaster som vill få en inblick i Ölands traditionella landsbygdsliv.

 

stubbkvarnar

De allra flesta av dagens öländska kvarnar är stubbkvar­nar från slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet. Beteckningen stubbkvarn förklaras av att kvarnhuset vilar på en stor stubbe. När vingarna inför malning ska vändas mot vinden vrids hela kvarnhuset omkring den fasta stubben. Modellen är mycket ålderdomlig och väderkvarnar med motsvarande konstruktion har förekommit i Sverige från tiden omkring år 1300. Första gången en öländsk kvarn nämns i text är år 1546. Hur gammal den äldsta av dagens bevarade kvarnar är vet vi inte. Troligen finns det kvarnar som i alla fall har vissa delar som bevarats från 1600-talet eller tidigare. På Borgholms stadsmuseum finns en tillvaratagen hjärtstock med årtalet 1441 inristat. 

kraftig ökning vid 1700-talets mitt

Under 1700-talet mer än fyrdubblades antalet väderkvarnar. Från 1699 till 1808 steg siffran från 375 till 1677. Störst var ökningen från mitten av 1700-talet, under samma period som skvaltkvarnarna successivt försvann. I ett kungligt brev från 1808 fanns bestämmelser som syftade till att motverka byggandet av fler kvarnar på ön. Från 1808 till 1822 ökade antalet väderkvarnar bara från 1677 till 1713. Uppgiften att det fanns 1677 kvarnar år 1822 kommer från den öländske prästen Abraham Ahlqvists bok Ölands Historia och Beskrivning. Enligt Ahlqvist stod kvarnarna allra tätast i Vickleby socken, där det fanns 77 stycken. Omkring sekelskiftet 1900 minskade antalet väderkvarnar drastiskt på Öland. Inledningsvis revs flest kvarnar på den södra och mellersta delen av ön, där moderniseringen av jordbruket gick snabbast. De små stubbkvarnarna slogs ut av nya tekniskt överlägsna kvarnar – först de stora holländarkvarnarna, sedan ångkvarnar och kvarnar drivna av råolja. Så småningom kom även eldrivna kvarnar och kvarnar som kunde kopplas till gårdens traktor.  Ölands Kvarnförening, bildad 2008 genomförde en inventering nyligen, där kom man fram till att det idag finns 351 kvarnar kvar på ön. 

holländarkvarnar

Kvarn - Holländarkvarn - Grönhögen

Fram till mitten av 1800-talet hade i princip alla väderkvarnar på Öland varit av typen stubbkvarnar. Vid denna tid fick de konkurrens av större och effektivare holländarkvarnar. Den nya kvarntypen antas ursprungligen ha utvecklats i Holland under 1570-talet. Holländarkvarnens konstruktion skiljer sig från stubbkvarnen genom att det här bara är den översta delen, hättan, som är vridbar. Holländarkvarnarna drevs alltid som tullkvarnar. Till skillnad från en husbehovskvarn användes tullkvarnen för yrkesmässig malning. Där fanns en mjölnare som malde mot betalning, i äldre tider in natura – mot ”tull”. Omkring sekelskiftet 1900 fanns det ungefär 30 holländarkvarnar på ön. Idag återstår ett tiotal. 

Kvarn - Jordhamn - skurkvarn
Marcus Carlsson

jordhamns skurkvarn

Det väderdrivna skurverket i Jordhamn är ursprungligen uppfört år 1905 men renoverat vid flertal tillfällen. Skurkvarnen användes för att slipa kalksten med hjälp av vindkraft. Många skurkvarnar har funnits längs Ölands nordvästkust. Sannolikt är detta den enda som idag återstår. Det är en vinddriven skurkvarn till skillnad från de äldsta som var drivna med oxar. Invid den restaurerade skurkvarnen finns lämningar av gamla stenbrott och äldre kreatursdrivna skurvandringar. 

upptäck ölands charmiga kvarnar!

Följ med på en resa genom tid och historia. Besök våra ikoniska väderkvarnar, spridda över ön. Perfekt för en familjeutflykt eller en lugn stund i historisk miljö.

 

Valda filter

No products found