Öländska kyrkor

Öländska kyrkor, kapell och ruiner. På Öland finns det 35 kyrkor om man räknar med Källa gamla kyrka, 7 st kapell, 2 st kapellruiner, 1 st kyrkoruin.

På Öland ligger kyrkorna väl synliga i landskapet, placerade som i ett pärlband på både östra och västra landborgskanten.
De öländska stenkyrkorna, som är bland de äldsta i Sverige, började uppföras i romansk stil redan under tidig medeltid då flera av dem ersatte äldre träkyrkor uppförda under vikingatiden, en tid då ölänningen var beroende av ett gott förhållande till de kristna handelspartnerna på kontinenten.
Fram till slutet av 1100-talet kom 34 kyrkor att uppföras, alla murade i kalksten och flera med ursprungliga torn. Stenkyrkorna har därefter byggts om ett flertal gånger och generellt har nästan alla århundraden tillfört kyrkobyggnaderna något, i större eller mindre omfattning. Tack vare bevarade ritningar av Rhezelius, Törnewall, Frigelius Löfgren, Ahlqvist och Mandelgren vet vi trots detta hur de öländska kyrkorna såg ut från 1600-talet och framåt.

Mer än var tredje av Ölands kyrkor har varit av klövsadeltyp det vill säga haft två torn sammanbyggda med en lägre långhusdel. Denna typ var mycket ovanlig i Sverige och idag finns inte en enda bevarad. Alböke klövsadelkyrka, som revs år 1862, var den sista i landet. En av orsakerna till alla ombyggnationerna var den kraftigt ökande befolkningen som på 1800-talet till slut ledde till att det stora flertalet av kyrkorna helt byggdes om i nyklassicistisk eller nygotisk stil. I nio fall revs den ursprungliga kyrkan helt för att ge plats åt en större som stämde med tidens behov. I många av kyrkorna vi ser idag, ofta kallade ”Tegnérlador”, ingår det trots allt medeltida byggnadsdelar, särskilt de många bevarade medeltidstornen som minner om gången tids gudsuppfattning.

De äldsta öländska kapellen, som är yngre än kyrkorna, har alla kunnat knytas till medeltida fiskelägen och handelsplatser. På Öland finns även moderna kapell uppförda under 1900-talet, Sankt Olofs kapell i Böda, Sankt Elavi kapell i Borgholm och Nådens kapell i Färjestaden.
Förhistoriska gravar på flera av kyrkogårdarna visar att begravningsplatserna har använts under mycket lång tid. Rester av så kallade Eskilstunakistor har hittats vid flera av Ölands kyrkor. Eskilstunakistor är tidigkristna gravmonument med stenhällar, stående som gavlar på var sin sida av en större liggande häll med sidohällar, ungefär som på en säng. De höga gavlarna är spetsiga med slingermönster, runor och ibland inristade kors. Dessa gravmonument, daterade till 1000-talet, brukar kopplas till tidiga träkyrkor
och indikerar att stenkyrkan har föregåtts av en tidig träkyrka.
Tidigare forskning har sett de äldre öländska kyrkobyggnaderna som del i behovet av försvarsanläggningar. Idag förstår vi att de tjänat församlingen både i helg och socken på praktiskt sätt.

 

Källa: Svenska kyrkan, Växjö stift 2010
Materialet är hämtat från växjö stifts kyrkobyggnadsarkiv.