Mörbylånga kyrka
Kyrkan och kyrkogården i Mörbylånga socken är placerade på den bördiga strandslätten och inte, så som de flesta av Ölands kyrkor, på eller invid landborgen.
Byn Mörbylånga fanns redan på medeltiden. På den äldsta bykartan från 1641 har det tolkats som om prästgårdstomten var placerad ett stycke söder om kyrkogården. Här bör också den medeltida prästgården ha legat.
Gården allra närmast kyrkan i söder utsågs år 1700 till komministerboställe. I mitten av 1700-talet byggdes här ett bostadshus av komminister Anders Hultenius. Huset flyttades år 1935 en bit söderut och togs i bruk som församlingshem.
Vid samma tid byggdes en prästgård på tomten väster om komministerbostället. Intill kommunisterbostället uppfördes 1988 en låg, rödmålad byggnad för pastorsexpedition och arkiv.
De båda byggnaderna förbands samtidigt med en vinkelbygggnad med suterrängvåning som vätter ned mot prästgården. Prästgården är sedan 2005 inte längre i församlingens ägo.
Skolhuset, strax söder om kyrkogården, byggdes 1915 och är en tidstypisk, gulmålad träbyggnad som numera är i privat ägo. Småskola fanns i det lilla huset mittemot skolan. I det putsade huset som ligger öster om kyrkobyggnaden fanns under en lång period byns gemensamma badstuga.
Byns gemensamma fryshus låg i en av stenbyggnaderna norr om kyrkogården, i ett av ekonomihusen som hör till gården norr om kyrkan.
Mörbylånga köping grundades 1820 och kom under 1800-talets gång att växa medan kyrkbyn i stort behöll sin gamla omfattning. Mörbylånga var länge annexförsamling till Resmo. Detta förhållande förändrades 1935 då Mörbylånga blev moderförsamling i Mörbylånga pastorat.
Minneslund
Minneslunden finns i nya kyrkogårdens norra del. Partiet består av en i cirkel lagd kalkstensgång med gräsmatta i mitten. Området omgärdas av träd och buskar. I områdets norra del står ett högt träkors med guds lamm i metall samt ett altarbord i grå kalksten. Kalkstensbordet tillkom på 1990-talet till minne av Maria Svensson Ceorecius som var Mörbylånga församlings missionär i Sydafrika 1960-97. Här finns också en ljusbärare designad av Elwin Brask.
Byggnader
Bårhus i nordost
Bårhuset har stomme av tegel och putsade fasader avfärgade i ljus gul kulör med gråmålad sockel. Ingång finns både i öster och väster genom pardörrar målade i rosaröd kulör med svarta smidesbeslag. Fönstren är av gjutjärn och har tunt spröjsverk. Byggnadens sadeltak är belagt med tvåkupigt lertegel. Byggnadsåret 1915 står skrivet i smidessiffror över ingången i öster. Framför byggnaden, såväl i öster som i väster, är marken belagd med kalkstensflis. Byggnaden är indelad i två rum. Det västra fungerade som bårhus/bisättningsrum medan det östra, som nu används till förvaring, rymde likvagnen. Bårhuset ritades och byggdes av byggmästaren C A Svantesson
Ekonomibyggnad i nordväst
Byggnad för redskap med putsade fasader avfärgade i brutet vitt samt sadeltak belagt med tvåkupigt lertegel. Dörrar mot öster samt vindskivor är blåmålade. Årtalet 1948 finns på fasaden mot öster. Byggnaden används inte numera.
Ekonomibyggnad i sydväst
Byggnad för redskap m m uppförd med putsade fasader i bruten vit kulör med sadeltak belagt med tvåkupigt lertegel. Tillbyggd senare med en rödmålad byggnadsdel av trä.
Övrigt
På kyrkogårdens norra del, mellan den äldsta och näst äldsta kyrkogården finns en brunn med kar av ljusröd kalksten. Brunnen grävdes 1921.
Gården allra närmast kyrkan i söder utsågs år 1700 till komministerboställe. I mitten av 1700-talet byggdes här ett bostadshus av komminister Anders Hultenius. Huset flyttades år 1935 en bit söderut och togs i bruk som församlingshem.
Vid samma tid byggdes en prästgård på tomten väster om komministerbostället. Intill kommunisterbostället uppfördes 1988 en låg, rödmålad byggnad för pastorsexpedition och arkiv.
De båda byggnaderna förbands samtidigt med en vinkelbygggnad med suterrängvåning som vätter ned mot prästgården. Prästgården är sedan 2005 inte längre i församlingens ägo.
Skolhuset, strax söder om kyrkogården, byggdes 1915 och är en tidstypisk, gulmålad träbyggnad som numera är i privat ägo. Småskola fanns i det lilla huset mittemot skolan. I det putsade huset som ligger öster om kyrkobyggnaden fanns under en lång period byns gemensamma badstuga.
Byns gemensamma fryshus låg i en av stenbyggnaderna norr om kyrkogården, i ett av ekonomihusen som hör till gården norr om kyrkan.
Mörbylånga köping grundades 1820 och kom under 1800-talets gång att växa medan kyrkbyn i stort behöll sin gamla omfattning. Mörbylånga var länge annexförsamling till Resmo. Detta förhållande förändrades 1935 då Mörbylånga blev moderförsamling i Mörbylånga pastorat.
Minneslund
Minneslunden finns i nya kyrkogårdens norra del. Partiet består av en i cirkel lagd kalkstensgång med gräsmatta i mitten. Området omgärdas av träd och buskar. I områdets norra del står ett högt träkors med guds lamm i metall samt ett altarbord i grå kalksten. Kalkstensbordet tillkom på 1990-talet till minne av Maria Svensson Ceorecius som var Mörbylånga församlings missionär i Sydafrika 1960-97. Här finns också en ljusbärare designad av Elwin Brask.
Byggnader
Bårhus i nordost
Bårhuset har stomme av tegel och putsade fasader avfärgade i ljus gul kulör med gråmålad sockel. Ingång finns både i öster och väster genom pardörrar målade i rosaröd kulör med svarta smidesbeslag. Fönstren är av gjutjärn och har tunt spröjsverk. Byggnadens sadeltak är belagt med tvåkupigt lertegel. Byggnadsåret 1915 står skrivet i smidessiffror över ingången i öster. Framför byggnaden, såväl i öster som i väster, är marken belagd med kalkstensflis. Byggnaden är indelad i två rum. Det västra fungerade som bårhus/bisättningsrum medan det östra, som nu används till förvaring, rymde likvagnen. Bårhuset ritades och byggdes av byggmästaren C A Svantesson
Ekonomibyggnad i nordväst
Byggnad för redskap med putsade fasader avfärgade i brutet vitt samt sadeltak belagt med tvåkupigt lertegel. Dörrar mot öster samt vindskivor är blåmålade. Årtalet 1948 finns på fasaden mot öster. Byggnaden används inte numera.
Ekonomibyggnad i sydväst
Byggnad för redskap m m uppförd med putsade fasader i bruten vit kulör med sadeltak belagt med tvåkupigt lertegel. Tillbyggd senare med en rödmålad byggnadsdel av trä.
Övrigt
På kyrkogårdens norra del, mellan den äldsta och näst äldsta kyrkogården finns en brunn med kar av ljusröd kalksten. Brunnen grävdes 1921.